Leendenas land

Nu tänkte jag visa och berätta lite om min vistelse i Thailand. Varning för lite smått oändligt bild- samt ordflöde!

Hotellet

Bhandari Hotel and Spa, byggt i traditionell thailändsk stil, var så mycket större än jag någonsin kunde tänka mig. När man kom in på dess mark, mitt ute i klorofyllen, var det som ett eget jasmindoftande, österländskt paradis med små paviljonger ovanpå lotusdammar och spännande hus i "samuraistil" och bisarra blommor. Vårt rum vätte mot en liten regnskogsdunge där det växte papaya på träd och där fanns en tupp vars kuckelikuande väckte oss varje morgon.

Det dracks grönt te och utövades yoga i dessa harmoniska surroundings. Pappa fick aromterapimassage och jag fick en kroppsinpackning med aloe vera på hotellets spa. Efter alla hälsosamma sysselsättningar i samband med fukten, solen och värmen så blev jag som en Buddha. Var nog rätt nära att nå Nirvana. Hade jag stannat där lite till hade jag nog aldrig kommit hem utan i skrivande stund suttit omringad av lärlingar under ett rosäppelträd vid ett vattenfall och mediterat. True story.

Vi åkte runt i Phang Nga och sedan på djungeltrekking!


I Phang Nga besöktes ett grottempel. En enorm Buddha hälsade oss välkomna! Här blev jag välsignad av en munk. Klev upp på en sorts piedestal och medan han skvätte vigvatten på mig sjöng han någon välsignade ramsa. Sedan fick jag ett lyckoband. Så nu får vi hoppas att lyckan väntar runt hörnet!

Alltså, inte så konstigt att de flesta thailändare är så harmoniskt trygga och fredliga när deras religion inte direkt är någon riktig religion utan mer som ett levnadssätt. Skulle lätt kunna konvertera!

Elefantridning i djungeln var något av det mest spännande! Har aldrig varit med om någonting liknande. Högt uppe satt man medan elefanten smidigt men i slow mo vandrade längs stigar och bäckar. Det gungande och lutade men på ett sällsamt stilla sätt. Sedan matade jag vår gråa springare med bananer!

Jag, pappa, vår pelefant och ryttaren.

Vi kom sedan till ett vattenfall djupt inne i djungeln, otroligt sällsamt för ögat! Där kunde man bada om man så önskade. Men jag hade rysande tampats med vetskapen om de nafsade fiskar som finns i detta vatten och som äter upp döda hudceller. Så jag tackade nej, men doppade fötterna!

Sedan paddlades det i en flod. Här var så vackert att jag tappande andan. Ni vet hur man föreställer sig hur exotisk en djungel ska se ut? När man väl kommer till en djungel uppfylls alla förväntningar. Allt är så grönt, fuktigt och fullt av liv som man tror! Vi paddlade förbi hisnande landskap med charmigt knöliga berg och lummig grönska som aldrig tycktes vilja sluta frodas.

När vi flöt förbi längs floden såg vi några barn som svalkade sig. Själv hade jag aldrig vågat för jag såg...

...denna orm! Inte i första taget dock, vår paddlare hade ett ytterst tränat öga må jag säga. Ser ni? Den ligger och sover uppe i trädet på grenen. Ljust grön är den. Hugamej, om den hade fallit ner på mig då hade jag löpt amok.

När vi åkte på vår djungelutflykt passade vi på att besöka en marknad i Takua Pa, en lite mer genuin del av provinsen vi befann oss i. Här ser ni en massa frukt som förresten var ljuvlig i detta land. Tänk er färsk ananas, passionsfrukt, mango, banan, papaya och litchi. Kopiösa mängder slank ner!

På denna marknad överväldigades man av alla färger och dofter. Här ser ni fisk, längst ut red snapper. Om ni tycker denna bild inte är sådär mysig är den inget i jämförelse med allt annat som fanns på marknaden. Jag kan säga detta, att det inte är många delar av djuren som ej används.

Små, små räkor.

Till slut nöjde vi oss med att köpa jordnötter...

...som vi kunde mata dessa små krabater med. Långsvansade makaker!

På kvällarna fixade dessa snubbar vår dessert! Pannkakor med olika innehåll. De hade stavat det till Pencake (naw) och de var himmelskt goda! Jag åt "pencakes" med nutella, kokos, mango två gånger för den var så ofantligt god, ananas, jordgubb och banan + nutella. Åhåhåh.

Ja, vattnet var sådär turkost och sanden var sådär vit. Och den där frukten... jag har aldrig ätit så god frukt. Finns inga ord.

Bisarrt snacks. Bitar av omogen mango doppade i chilisocker. Konstigt nog smakade det inte så illa! I bakgrunden ser ni ett par införskaffade Converse, äkta och knappt tvåhundra kronor! Köpte därför ett par till, ett par marinblå.

Vid stranden. Jag ser helt harmonisk ut, vilket jag var. Buddha skulle vara stolt.

Vid skymningen bjöd himlen på ett fantastiskt skådespel. Är det inte vackert så säg.

Människorna i Thailand är så bedårande! Jag ville bara krama om varenda en. Thailand kallas nämligen "Leendenas land" eftersom leendet är viktigt för att uttrycka sig. Det används till exempel när man vill tacka någon eller säga förlåt. Thailändarna har världens vackraste leenden vilket säkert beror på att de ler så ofta. Ofta fattar de inte ett jota av vad man säger men så besvaras det hela med ett leende. Det var ett sant nöje att gå runt med ett leende på läpparna mest hela tiden!

Maten är... alltså maten... jag kan inte ens uttrycka mig. För den är så fantastiskt fräsch och delikat! Citrongräset, kokosmjölken, jasminriset, det är dessa ingredienser som gör'et! Om man kunde gifta sig med mat skulle jag utan tvekan gifta mig med någon stilig Pad Thai eller Massaman Curry, herre minje...

Kort och gott har jag fascinerats och häpnats flera gånger om. För mig är det omöjligt att stå likgiltig inför sådan mycken skönhet som detta land i Sydostasien innehar. Denna resa kommer jag sent glömma, det må jag säga!