Det förra inlägget var kanske en aning dramatiskt. Men det blir lätt så när ens utandning förångas och ens näsborrar klibbas igen i och med att den überkalla luften når ens inre. Förfärligt med 22 minus. Verkligen inte ok.
Tidigare i kväll förlorade jag tron på män. Sedan insåg jag att alla killar inte är svin när en random sådan tog kontakt, överraskade mig genom att bara intressera sig vänskapligt.
Jag är helt såld på inre skönhet. Ibland lyser den lite väl mycket med sin frånvaro, sorgligt nog. Ett dekorativt skal ovanpå tomhet eller arrogans står jag inte ut med. Ibland är jag till och med rädd för sådant. Kanske blir sårad.
Tänk om man vore blind. Misstolka inte detta nu, självklart vill ingen bli av med sin syn. Men å andra sidan, om man nu vill se det positivt, innehar man nog en förmåga. Man kan lära känna och glädjas för en vacker insida innan man dömer för utsidan, den ytliga del man inte ser. Man kan känna av med vem man känner sig trygg och inte förblindas av vackra drag. Misstolka inte detta heller, jag säger inte alls att människor med vackra drag i regel har fula insidor eller vice versa.
Men ibland blir jag bara så trött.
6 kommentarer:
Du är så vacker att jag får lite ont i själen när jag ser bilder på dig ibland.
Och om någon sårar dig får dem med mig att göra, då ska jag banka dem gula och blåa! <3
Du är så vacker att jag får lite ont i själen när jag ser bilder på dig ibland.
Och om någon sårar dig får dem med mig att göra, då ska jag banka dem gula och blåa! <3
Nu blev det två, det skulle det inte bli -.-
Åh, tack så mycket sötnos! Haha, det känns bra att ha dig bakom ryggen! :D <3
Du skriver så fint :) jag kan inte säga annat än att jag håller med!!
tack så hemsk mycket, du vackra vackra vackra!
Skicka en kommentar