I dag fick jag, till min stora förtret, bli vittne till så sanslöst onödigt tisseltassel, hån och smutkastning bakom ett offers rygg.
Tillåt mig fråga, varför i hela friden ska man lägga ner energi på att gadda ihop sig och viska och peka, poängtera människors brister, se ned på, hacka på?
Nog måste det väl ändå finnas roligare saker att ägna sig åt än att försöka rädda sitt eget sviktande självförtroende (för är det inte därför man tisseltasslar, hånar och smutskastar in the first place?) och nå den absoluta toppen genom att dra ner andra på vägen?
Nu menar jag inte att vi ska springa runt som glada teletubbies tjugofyrasju men en tillvaro byggd på ständigt nedvärderande skulle nog bli himla trist till slut, tycker ni inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar